Gamlingarna


Inför gamla människor som jag inte känner kan jag lätt bli lite nojjig. Är nästan rädd för dem, rädd för att de ska hosta upp något grönt, rädd för att de ska säcka ihop, rädd för att prata för snabbt eller "modernt".

Jag pratar automatiskt både långsammare och tydligare och försöker mig på ord som rimmar på artikulera och prononcera. Jag nästan dumförklarar dem och tror att de är både blinda och döva. Allt i rädsla för att inte bli förstådd eller förstå.

Tills det kommer till ens egna gamlingar. Mina älskade far- och morföräldrar. Finaste, bästaste mormor fyller 80 idag och det har varit stort kalas. Och allt vore i sin ordning om det inte var för att hon lider av Alzheimers och morfar just genomgått en stor (alldeles för omfattande) canceroperation. Men vi samlades, allihopa till mat och dryck och sång, kanske i känslan av att det är sista gången vi gör det tillsammans med dem.

Och lilla farmor. Tuffa bonstösen som aldrig räds vare sig mörker, ormar eller att hugga i. Efter farfar gick bort i våras har allting blivit väldigt skrämmande för henne. Och hon kommer inte heller ihåg att hon ringt 7 gånger och frågat "Jag undrar vad det var som lät".

Hennes värld rycktes undan för henne när farfar somnade in. Allt blev väldigt mörkt, skrämmande och ensamt. 88 år gammal, och med farfar bredvid sig sedan 17 års ålder. Klart som fan att det blir konstigt.

Och nu ska hon få komma till ett äldreboende. Det är nog bra. För henne och för familjen. Men mest för henne - så att hon får sällskap, och hjälp, dygnet runt, när helst hon behöver det. Huset säljs efter årsskiftet.

Tänk att packa sina grejer,alla grejer från ett helt liv tillsammans. Men bara kunna packa det som får plats på hemmet. Resten ska säljas eller stoppas undan till de kvarlevande. Att veta att man packar för sista gången. För efter äldreboendet kommer man inte längre. I alla fall inte i den här världen.

Min gamlingar är inte farliga.
Min gamlingar hostar hallonpuffar.
Mina gamlingar får säga "va" hur mågna gånger de vill.

För de är ju mina gamlingar.
Mina gamlingar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0