Skidor å sånt


Oj vilken helg!
All denna snö - det är helt otroligt!

Och nu är jag kittad upp till tänderna inför Vasaloppet. Det var ju liksom bara snön som saknades tidigare. Första skidåkarpasset gick av stapeln i söndags. En mil i Ågesta. Otroligt vackert. Men ni ska inte tro att jag hann njuta så mycket av naturen....

Jag hade full sjå med att komma på hur jag skulle sätta ner stavarna, röra på benen och hålla balansen samtidigt samtidigt som jag skulle försöka komma framåt. Heja heja!

Jag är en riktigt noobie på det här med längdskidåkning - men det gick faktiskt riktigt bra. Med trevligt sällskap som berättar massa tips och tricks så gick den där milen rätt fort ändå. Sjukt kul var det!

Målet är nu två skidpass i veckan så länge snön ligger. Så jag tackar vädergudarna för varje dag det är minusgrader.

Helgen har annars varit grymt bra! Glöggmys igen i fredags - och jag kunde trots förra helgens glöggbakfylla dricka glögg igen och tycka det var helt ok. Det blev mycket prat om alla på jobbet och jag fick veta både en och fyra hemligheter jag aldrig hade kunnat gissa mig till.

Och lördagen gick i mina småprinsessors tecken i Enköping. Min bonusfamilj som gör mig så glad och lycklig. Varm i själen liksom.

Lillejul på jobbet har vi klarat av också. Igår närmare bestämt. Hur kul som helst. Hur mycket dricka som helst. Och självklart är jag hur bakis som helst även idag. Blurk. Dessutom måste jag nog uppfinna livets motsvarighet till ctrl+alt+delete för att liksom starta om och glömma allt det där tokiga som blev. Och alkolås på mobilen vore också bra.

Årets lista är på G - jag går å suger lite på den...den torde vara klar till nyår =)

Over n out dudes
 


Jag älskar snön.

Jag älskar ljudet av snön, och vad snön gör med ljudet. Ett lager bomull runt huvudet, runt staden.
Jag älskar krispigheten snön ger atmosfären, och lukten av kyla.
Jag älskar att låta stålkanterna fräsa sig igenom den och farten den ger mig.
Jag älskar mitt barnasinne som väcks och vaknar till liv mer och mer för var flinga.
 
Jag älskar att snön gör mig så genuint lycklig.

Att uppfyllas

Jag är uppfylld.
 
Förra veckan visade vilket underbart liv jag ändå lever. Vilka fantastiska människor jag omges av. Och att jag verkligen måste få vett nog att uppskatta det.
 
Det blev bubbelpool ute i naturen med ett rätt otippat sammansatt gäng från jobbet. En massa grillat kött, vin och prat om allt och inget. Att sitta i mörkret, ute i skogen på Värmdö, omgiven av frostbitna granar, tända ljus, varmt bubblade vatten och varma pratbubbliga tjejer toppar höstens hemmaupplevelse. Stundtals kändes det nästan religiöst.
 
Att inta en plats långt bak på Göta Lejon för att i gott sällskap njuta av Melissa Horns spelning. Att känna, gråta, slå bort paniken, och falla bort i tankar på låttexterna är få förunnat. Hon kändes nära och äkta. Men å andra sidan - med de texterna hon har måste hon vara det just för att vara äkta. Kent gör en grej av att aldrig berätta hur deras låtar kommit till, om vem eller vad de handlar och säger själva att det förstör så mycket av upplevelsen. Och det funkar för dem och deras musik. Men inte för Melissa Horn - hon måste avslöja än mer om sig själv för att vara så där geniun. Å andra sidan gör det att hennes berättelser liksom fastnar i själen - oavsett om man vill eller inte.
 
Att sitta på olika glöggpartyn och låta sig själv marineras upp över öronen har också varit fantastiskt. Jag kom nära någon - tog ett steg längre bort från någon annan. Jag fick en ny historia berättad för mig - och fick själv berätta min. Visserligen med en hemsk hemsk bakisdag i söndags som dessvärre gjorde att jag tvangs ställa in ytterligare ett glöggmys. Bakisdagen var värd lördagskvällen- men inte att missa söndagseftermiddagen med vännerna.
 
Och många diskussioner hit och dit med mina näraste, käraste. Jul. Nyår. Mat. Träffas. Inte träffas. Bry sig. Orka bry sig. Besvikelse. Kärlek. Allt i ett och samma andetag. Ibland ger jag upp. Leker tolvåring igen som smäller i dörrar, stampar med fötterna i golvet och håller för öronen. Ibland funkar det, ibland inte. Bara för att sekunden senare uppfyllas av en kärlek som är så stor och innerlig att hjärtat sväller över.
 
Just nu sväller mitt hjärta och själ över. Jag är så uppfylld av livet och hur det kan vara. Hur det borde vara. Och hur jag vill att det ska vara. Jag saknar så innerligt, så glädjs så innerligt och jag sörjer så innerligt. Inte bara Tman - utan just nu alla omkring mig faktiskt.
 
Det blir lite som en kärleksförklaring till er det här.
 
Ni är mitt allt.
Mina änglar.

Ägg å kaviarmacka is the shit

Det fins ingen bättre bakismat än ägg- och kaviarmackor. Hårdkokta ägg på en nybakad frukostfralla och ett sick-sackmönster av kaviar. Mmm.

Jag har ätit lite för myclet såna mackor den här veckan tror jag. Det har varit mycket holabaloo - helt i min smak - hela veckan och igår avslutades den i ett cresendo av drinkar, stand up och dans.

Det blev öl med en vän ffårn förr (läs mellan-hög-stadiet) och fast vi är otroligt olika och har gått helt skilda vägar sen dess - så kände vi båda att personen liksom fanns kvar. Vi var så nära varandra vid en speciell tid i livet - då vi formades. Och vi konstaterade att där och då blev vi nog de vi är idag.

Och det blev tjejmiddag hos finaste M, med vin och mycket prat om relationer och livet. Vi har så olika livshistorier som flätas samman. Två frånskilda unga tjejer, en nygift tillika ganska nybliven mamma och en som lever med sitt livs kärlek idag - med två egna barn, två bonusbarn ohch ett rikspucko till ex. Jag yngst, och den äldste 41 år fyllda. Där inser vi att ålderna inte spelar någon roll - det är vad vi har fyllt åren med som räknas. Och vi möts alla i prat om kärlek och livet. Helt underbart.

Det blev ett frukostmöte på jobbet också. Förvisso utan starkare drycker än kaffe- men ganska trevligt ändå. Att det däremot skapade enorm stress och press på mig, och till följd av det två halvdygnspass på jobbet kändes inte lika upplyftande. Men vi pratar om något annat nu...

Det blev afterwork i fredags. Färgglada drinkar i höga glas, mycket prat om allt och inget och en salig blandning människor. Fyra själar drog oss vidare till söder mitt i natten och lyckades få kocken att snurra ihop en sagolik gryta till oss. Han hette Stefan och hade inflytande på krogen. Jag gillade Stefan.

Det blev lite kånkande av DubbelA´s bohag igår, vilket var faktastiskt för min baksmälla. De har köpt en helt bedårande lägenhet lite söder om stan. Flytten gick riktigt smidigt - det var väl förberett och vi var många som gick många gånger med kartonger och kassar å allt vad det var. Jag gillar att flytta - och jag gillar att hjälpa dem soms tår mig nära. Så det var liksom inte ett dugg jobbigt - även om mina muskler vågar påstå något annat idag.

Det blev även utgång igår kväll. Start på Broncos med mat och dryck och 20-talet glada ballongfarare. Vi hade hela första raden på Intiman och deras Christmas Show - som var helt outstanding! Humoreliten i Sverige på en och samma scen under kvällen. Sjukt roligt! Och roligheterna fortsatte till långt in på småtimmarna med både Olssons skor, dyra drinkar och senare även Berns salonger och galen affropop.

Så - nu är det söndag.
Andra advent och jag har just ätit mina ägg och kaviarmackor.
Nu blir det seriedags och gos med Lilleplutt Trassel.
Man kunde ha det sämre faktiskt.

Over n out

Humhum


Alldeles nyss blev jag i rulltrappan omsprungen av en karl i mintgröna snow-joggings.
I sig kanske inte så uppseendeväckande - men faktumet att han i övrigt var klädd i kostym, rock och trendig halsduk enligt konstens alla regler gjorde det hela lite mer spännande.

Undrar om han tog fel skor imorse.
Eller om han helt enkelt gillar sina mintgröna snow-joggings.

De lyste helt klart upp tillvaron ett snäpp i alla fall denna annars så tunga morgon.


RSS 2.0