Förberedelsernas tid....
Torsdag kväll och hon satt här och skrev. Egentligen skulle hon behöva:
- Packa
- Städa av lägenheten
- Bränna Roadtripskivor
- Gå å lägga sig
- Skriva i analoga dagboken
- Öva på en text
- Plocka ur diskmaskinen
- Jobba lite
Japp...men hon gjorde tydligen allt annat än det som hon verkligen behövde. Hon var lite uppe i varv helt enkelt. Så pass att hon nog skulle knäcka den där ölen som stod kvar i kylen sen nån vecka tillbaka. Bara för att komma ned på jorden.
Hon hade gått med ett flin på läpparna hela dagen idag. Ingenting bekom henne liksom, ingenting kunde ta ned henne. Det fanns inget som var värt att må sämre för. Så det hade varit en riktigt bra dag idag också. Och nu var det mindre än 24 timmar innan hon var hos TMan. Det kändes bra. Det skulle bli kul att träffa honom igen. Galet roligt. Lite utgång skulle det nog bli på lördag också, men det var inte därför hon åkte ned. Det var ju för att träffa Honom.
Så...öl...packa...städa...diska...NU
Ha en helt underbar helg kära läsare...vilka ni nu är.
GÖR helgen underbar!
Tjejsnack vecka 5 2008 - Tema mående
Japp, dags för veckans tjejsnack
1 - Hur mår du idag?
Jag mår faktiskt riktigt riktigt bra. Vaknade på rätt sida, alla kroppdelar på rätt plats, hade inte ont nånstans och solen sken.
2 - När var du sjuk senast?
Väldigt sällan jag blir sjuk, men var febersjuk första advent....en förkylning som sen höll i sig i cirka en månad.
3 - Vad är det värsta i sjukdoms/skadeväg du provat på?
Jag har väl aldrig varit känd för att vara varken mycket sjuk eller råka ut för akutgrejer. Men magsjukan jag drog på mig på Bali fick livet att passera revy...och när jag bet av mig tungan vad väl enda gången jag varit på sjukan akut...
4 - När hade du senast en riktig må-toppen-period?
Typ nu....
5 - Vad får dig att må bra?
Mina vänner, kärlek, pirr i magen, träning, fotografering, komplimanger, god sömn, sköna drömmar, kulinarisk mat...det finns mycket som kan få mig och må bra.
1 - Hur mår du idag?
Jag mår faktiskt riktigt riktigt bra. Vaknade på rätt sida, alla kroppdelar på rätt plats, hade inte ont nånstans och solen sken.
2 - När var du sjuk senast?
Väldigt sällan jag blir sjuk, men var febersjuk första advent....en förkylning som sen höll i sig i cirka en månad.
3 - Vad är det värsta i sjukdoms/skadeväg du provat på?
Jag har väl aldrig varit känd för att vara varken mycket sjuk eller råka ut för akutgrejer. Men magsjukan jag drog på mig på Bali fick livet att passera revy...och när jag bet av mig tungan vad väl enda gången jag varit på sjukan akut...
4 - När hade du senast en riktig må-toppen-period?
Typ nu....
5 - Vad får dig att må bra?
Mina vänner, kärlek, pirr i magen, träning, fotografering, komplimanger, god sömn, sköna drömmar, kulinarisk mat...det finns mycket som kan få mig och må bra.
Ohooooo!!
Hennes dagar var så bra.
De var liksom så fyllda med bra saker.
Hon såg till att fylla dem med bra saker helt enkelt.
Det senaste året hade det hänt mycket i hennes huvud. Och allting bottnade i strofen:
"Du har alltid ett val"
För så är det.
Hon hade alltid ett val, vad det än handlade om. Hon kunde välja att brusa upp, bli irriterad eller förbannad för att saker inte gick hennes väg, eller för att hon fick höra skitsnacket bakom hennes rygg. Eller så kunde hon välja att inte låta det påverka henne. Hon kunde välja att be the bigger one. Och hon gjorde det, flera gånger om dagen. Hon brusade inte upp längre.
På hennes studentskiva hade hennes dåvarande håll ett tal för henne. Han hade citerat ur bibeln: 1 Kor 13:4-7, 13
Kärleken är tålmodig och god.
Kärleken är inte stridslysten, inte skrytsam och inte uppblåst.
Den är inte utmanande, inte självisk, den brusar inte upp, den vill ingen något ont.
Den finner inte glädje i orätten, men gläds med sanningen.
Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den.
Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre och störst av dem är kärleken.
Han hade bytt ut ordet kärlek mot hennes namn. Och hållt med på alla punkter...förutom "stridslysten och brusar upp" För det hade hon gjort, jämt och ständigt. Och så mycket energi hon hade lagt på fel saker. Det är klart att hon brusade upp även nu, senast idag faktiskt över en jättelöjlig maildiskussion som tagit alldeles för breda svängar. Hon hade börjat skrivit irriterat och hårt tillbaka....sen hade hon insett vad konsekvenserna kunde bli och hon ville liksom inte hamna i samma träsk igen. Så hon gick ifrån mailet, tog en kopp te, och när hon sen kom tillbaka hade det värsta lagt sig och lugnt och sansat kunde hon radera. Hon bemötte inte ens uppläggen. Hon var nöjd med sig själv.
Ja, hennes dagar var bra. Jättebra. Just nu räknade hon dagar och timmar tills på fredag. Hon var som ett litet barn som väntade på julafton..."Om jag somnar tidigt ikväll så går det mycket fortare tills det är fredag" Och precis så kände hon. Julafton. Den som väntar på något gott.
Ja... uj vad hon väntat, och hon skulle nog få vänta länge till på att det skulle gå och bli just som hon ville det. Men hon väntade så gärna. Därför att hon visste att det skulle vara så jävla värt det.
Bra dagar.
Gör dagarna bra!
De var liksom så fyllda med bra saker.
Hon såg till att fylla dem med bra saker helt enkelt.
Det senaste året hade det hänt mycket i hennes huvud. Och allting bottnade i strofen:
"Du har alltid ett val"
För så är det.
Hon hade alltid ett val, vad det än handlade om. Hon kunde välja att brusa upp, bli irriterad eller förbannad för att saker inte gick hennes väg, eller för att hon fick höra skitsnacket bakom hennes rygg. Eller så kunde hon välja att inte låta det påverka henne. Hon kunde välja att be the bigger one. Och hon gjorde det, flera gånger om dagen. Hon brusade inte upp längre.
På hennes studentskiva hade hennes dåvarande håll ett tal för henne. Han hade citerat ur bibeln: 1 Kor 13:4-7, 13
Kärleken är tålmodig och god.
Kärleken är inte stridslysten, inte skrytsam och inte uppblåst.
Den är inte utmanande, inte självisk, den brusar inte upp, den vill ingen något ont.
Den finner inte glädje i orätten, men gläds med sanningen.
Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den.
Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre och störst av dem är kärleken.
Han hade bytt ut ordet kärlek mot hennes namn. Och hållt med på alla punkter...förutom "stridslysten och brusar upp" För det hade hon gjort, jämt och ständigt. Och så mycket energi hon hade lagt på fel saker. Det är klart att hon brusade upp även nu, senast idag faktiskt över en jättelöjlig maildiskussion som tagit alldeles för breda svängar. Hon hade börjat skrivit irriterat och hårt tillbaka....sen hade hon insett vad konsekvenserna kunde bli och hon ville liksom inte hamna i samma träsk igen. Så hon gick ifrån mailet, tog en kopp te, och när hon sen kom tillbaka hade det värsta lagt sig och lugnt och sansat kunde hon radera. Hon bemötte inte ens uppläggen. Hon var nöjd med sig själv.
Ja, hennes dagar var bra. Jättebra. Just nu räknade hon dagar och timmar tills på fredag. Hon var som ett litet barn som väntade på julafton..."Om jag somnar tidigt ikväll så går det mycket fortare tills det är fredag" Och precis så kände hon. Julafton. Den som väntar på något gott.
Ja... uj vad hon väntat, och hon skulle nog få vänta länge till på att det skulle gå och bli just som hon ville det. Men hon väntade så gärna. Därför att hon visste att det skulle vara så jävla värt det.
Bra dagar.
Gör dagarna bra!
Härligt härligt...
Idag var det söndag.
Hon hade fått sova inte mindre än 12 timmar i sträck denna natt. Riktigt skönt! Solen strålade ute och hon hade precis kört ett träningspass ned till Ica MAxi och tillbaka...på vägen ned lastad med pant och återvinning...på vägen hem lastad med matvaror för en himlarns massa pengar. Och en himlarns massa kilo att släpa hem.
Ett tag hade hon undrat om hon inte skulle låna en kundvagn och släpa hem allting i. Men med tanke på desa vagnars rasslade och ovilja att styra åt samma håll som hon....så bestämde hon sig för att ta sin ganska fina, relativ nyinköpta väska på hjul att packa i. Hon såg verkligen ut som en packåsna...med hjulväskan....ryggsäck...en fetingkasse uppepå hjulväskan, en kasse i handen och till råga på allt en förpackning med toapapper (ni vet dom som alltid är så jättesmidigt att transportera) under armen. Men det gick bra. Ryggan brakade bara en gång och alla konserver rullade bara ut över bilvägen en gång. Så hon var rätt nöjd ändå, och trött.
Fredagen hade gått i partyts tecken med hemmafest och utgång i Uppsala. Hon tänkte aldrig berätta vart de hade hamnat, men det räckte nog med att säga fjortisar, så förstår säkert alla att de hade vänt hem igen för fortsatt hemmafest och guitar hero. Hon och TMan hade pratat lite under natten och hon önskade att hon hade spelat in samtalet. Inte för att hon inte minns det, utan för att hon så gärna ville ha det och lyssna på om och om igen. Det samtalet hade ingett henne så otroligt mycket känsla, självförtroende och hopp. Och det kändes...så varmt och skönt i själen hennes.
Lördagen hade försvunnit i resa hem, trötthet och sömn. Hon hade sovit hela dagen igår och faktiskt inte brytt sig ett jota om det. Hon hade pratat lite i telefon, mailat lite, sett en film och sen gått och lagt sig igen med ett leende på läpparna efter trevlig sms-konversation.
Och här var hon nu, söndag. Med kyl å frys full med mat. Men ostädad lägenhet som ropade efter en vals med snabeldraken, med en belönande varmdusch som väntade så snart hon var klar. Riktigt produktiv är hon alltså.
Och nöjd. Så jäklarna nöjd med allt just nu. Jobb, vänner, TMan, känslan i hennes hjärta, själ och mage, ja...hon var nöjd helt enkelt. Det enda som saknades är ju pengarna, men så är det ju alltid.
*nöjd*
Hon hade fått sova inte mindre än 12 timmar i sträck denna natt. Riktigt skönt! Solen strålade ute och hon hade precis kört ett träningspass ned till Ica MAxi och tillbaka...på vägen ned lastad med pant och återvinning...på vägen hem lastad med matvaror för en himlarns massa pengar. Och en himlarns massa kilo att släpa hem.
Ett tag hade hon undrat om hon inte skulle låna en kundvagn och släpa hem allting i. Men med tanke på desa vagnars rasslade och ovilja att styra åt samma håll som hon....så bestämde hon sig för att ta sin ganska fina, relativ nyinköpta väska på hjul att packa i. Hon såg verkligen ut som en packåsna...med hjulväskan....ryggsäck...en fetingkasse uppepå hjulväskan, en kasse i handen och till råga på allt en förpackning med toapapper (ni vet dom som alltid är så jättesmidigt att transportera) under armen. Men det gick bra. Ryggan brakade bara en gång och alla konserver rullade bara ut över bilvägen en gång. Så hon var rätt nöjd ändå, och trött.
Fredagen hade gått i partyts tecken med hemmafest och utgång i Uppsala. Hon tänkte aldrig berätta vart de hade hamnat, men det räckte nog med att säga fjortisar, så förstår säkert alla att de hade vänt hem igen för fortsatt hemmafest och guitar hero. Hon och TMan hade pratat lite under natten och hon önskade att hon hade spelat in samtalet. Inte för att hon inte minns det, utan för att hon så gärna ville ha det och lyssna på om och om igen. Det samtalet hade ingett henne så otroligt mycket känsla, självförtroende och hopp. Och det kändes...så varmt och skönt i själen hennes.
Lördagen hade försvunnit i resa hem, trötthet och sömn. Hon hade sovit hela dagen igår och faktiskt inte brytt sig ett jota om det. Hon hade pratat lite i telefon, mailat lite, sett en film och sen gått och lagt sig igen med ett leende på läpparna efter trevlig sms-konversation.
Och här var hon nu, söndag. Med kyl å frys full med mat. Men ostädad lägenhet som ropade efter en vals med snabeldraken, med en belönande varmdusch som väntade så snart hon var klar. Riktigt produktiv är hon alltså.
Och nöjd. Så jäklarna nöjd med allt just nu. Jobb, vänner, TMan, känslan i hennes hjärta, själ och mage, ja...hon var nöjd helt enkelt. Det enda som saknades är ju pengarna, men så är det ju alltid.
*nöjd*
På väg...
...japp.
Nu hade hon avslutat för dagen.
Nu var hon redan borta från jobbet i tankarna.
Nu skulle hon gå å diska sin mugg så att inte draken kom å bet henne i foten.
Nu skulle hon alldeles snart åka till Uppsala och partaja. Fan vad kul det skulle bli!
Två saker att fundera över...två frågor hon fick av TMan igår...någonstans verkar han förstå vad hon tycker om och uppskattar....
En rädd man
En rädd kvinna
Ett ....... barn...
Hur går det ihop?
Vill man inte väldigt gärna skriva Ett räddt barn. Man kan ju kom runt det såklart genom att formulera om meningen. Men ändå.
Sånt här gav han henne att tänka på...och hennes lingvistiska ådra pulserade som aldrig förr. Liksom hjärtpulsådern....
Eller den här...
En person som lever på att föda upp och sälja/slakta djur kallas uppfödare.
En person som lever på att odla och sälja exempelvis spannmål och grönsaker är odlare.
Men varför heter det fiskodlare...och inte fiskuppfödare då...?
Well, med detta i tanken denna fredagseftermiddag tackade hon för visat intresse och loggade ut.
Uppsala - here she comes
Så förtvivlat hoppfull
Det sägs att hoppet är det sista som överger människan.
Hon trodde på det. Hon trodde verkligen stenhårt på det.
Därför att den dagen hon slutar hoppas finns det inte så mycket kvar att ge.
Just denna kväll hoppades hon::
- Att hon skulle få sova gott, för hon var så galet trött
- Att lönen rullar in på kontot imorgon som utlovat
- Att helgen i Uppsala skulle bli riktigt rolig
- Att hon kom i kläderna hon tänkte ha imorgon
- Att den analoga dagboken skulle ha överseende med hennes trötthet
- Att J hittar tillbaka till sig själv och den hon är, trots att livet gick emot henne som en betongvägg
- Att Lillebror trivs i Lumpen
- Att hon får något tecken, av något slag, inom en snar framtid
Och som vanligt, så fanns det alltid ett hopp om TMan.
Var det bara hon eller liknade detta nån form av bön?
Hon trodde på det. Hon trodde verkligen stenhårt på det.
Därför att den dagen hon slutar hoppas finns det inte så mycket kvar att ge.
Just denna kväll hoppades hon::
- Att hon skulle få sova gott, för hon var så galet trött
- Att lönen rullar in på kontot imorgon som utlovat
- Att helgen i Uppsala skulle bli riktigt rolig
- Att hon kom i kläderna hon tänkte ha imorgon
- Att den analoga dagboken skulle ha överseende med hennes trötthet
- Att J hittar tillbaka till sig själv och den hon är, trots att livet gick emot henne som en betongvägg
- Att Lillebror trivs i Lumpen
- Att hon får något tecken, av något slag, inom en snar framtid
Och som vanligt, så fanns det alltid ett hopp om TMan.
Var det bara hon eller liknade detta nån form av bön?
Hon var lite rädd....
...hon var inte tjejen som var direkt rädd av sig.
Hon var inte harig för småsaker.
Bryr sig sällan om småkryp och mörker.
Har ingen som helst respekt för mörka gator och idioter som finns.
Har ingen respekt för höjder heller eller aktiviteter som får adrenalinet att rusa.
Närå, sådana saker var hon inte rädd för.
Hon var rädd för andra saker.
Clowner var ju bara löjligt, och det hade hon blvit bättre på på senare år. Mycket tack vare dessa fantastiska skådespelare med helt underbara pjäser.
Ensamhet var en annan grej, men den hade hon verkligen lärt sig att tygla, och till och med tycka om. Även om rädslan fanns kvar.
Nä, nu blev hon lite rädd över kontrollen.
Den där kontrollen hon en gång hade över sin kropp, och som hon på ett sätt hatade, men som hon samtidigt älskade så mycket att hon inte kunde avvara den. Det är ju ett antal år sen nu. Men det sitter där. I hjärnan. Långt inne och ropar på henne. Och det skulle vara så enkelt, nu när hon är ensam att skita i allt vad mat hette bara för att få tillbaka den där kontrollen. Och därmed trollen. Det var så hon hade kallat dem. Trollen. Hon hade skjutit av dem och det hade ju gått så himla bra. Kanske att hon skulle plocka fram bössan igen...för hon var ju en rationell människa...och i en rationell människas värld finns inga troll. Bara sunt leverne.
Så ska det förbli.
Det handlar ju bara om att bestämma sig, och tro på sitt val.
Hon var inte harig för småsaker.
Bryr sig sällan om småkryp och mörker.
Har ingen som helst respekt för mörka gator och idioter som finns.
Har ingen respekt för höjder heller eller aktiviteter som får adrenalinet att rusa.
Närå, sådana saker var hon inte rädd för.
Hon var rädd för andra saker.
Clowner var ju bara löjligt, och det hade hon blvit bättre på på senare år. Mycket tack vare dessa fantastiska skådespelare med helt underbara pjäser.
Ensamhet var en annan grej, men den hade hon verkligen lärt sig att tygla, och till och med tycka om. Även om rädslan fanns kvar.
Nä, nu blev hon lite rädd över kontrollen.
Den där kontrollen hon en gång hade över sin kropp, och som hon på ett sätt hatade, men som hon samtidigt älskade så mycket att hon inte kunde avvara den. Det är ju ett antal år sen nu. Men det sitter där. I hjärnan. Långt inne och ropar på henne. Och det skulle vara så enkelt, nu när hon är ensam att skita i allt vad mat hette bara för att få tillbaka den där kontrollen. Och därmed trollen. Det var så hon hade kallat dem. Trollen. Hon hade skjutit av dem och det hade ju gått så himla bra. Kanske att hon skulle plocka fram bössan igen...för hon var ju en rationell människa...och i en rationell människas värld finns inga troll. Bara sunt leverne.
Så ska det förbli.
Det handlar ju bara om att bestämma sig, och tro på sitt val.
Tjejsnack vecka 4
Dags för veckans tjejsnack.
Hur mycket tittar du på TV?
Faktiskt otroligt lite nuförtiden. Maximalt nån timme om dagen. Blir att man sitter vid datorn istället de timmarna kan antagligen skulle tillbringa framför TV:n.
Vilken kategori av TV-program föredrar du att titta på?
Amerikanska dramaserier
Finns det något du följer du slaviskt?
Lost, Heroes, Greys Anatomy
När och varför stänger du av TV´n?
När det inte längre finns något att se. När det är dags att äta, eller om telefonen ringer. Jag kan verkligen inte konsten att prata i telefon och titta på tv samtidigt.
Skulle du kunna leva utan TV, varför/varför inte?
Jadå, har gjort det under två år förr och det gick ingen nöd på mig. Datorn är ett bra substitut och sällskap den också.
En ensam helg...
Japp, denna helg hade hon vigt helt åt sig själv!
Hon hade gjort saker som hon hade haft lust med, eller saker som tidigare aldrig blivit gjorda. Och nu satt hon här på söndagseftermiddagen och var riktigt nöjd!
Fredagskvällen hade gått i slöhetens tecken med en påse ostbågar dels för att fira att det var helg, och dels för att fira att det var hennes "ätardag". Hon hade en sån i veckan numera, istället för 7. Ett steg mot det nya livet =)
Hon hade tagit långa varma bad, gjort inpackningar i håret, pysslat om sig själv helt enkelt med de små medel hon hade kvar denna enormt långa och fattiga månad. Och idag hade Stockholm välsignats med underbart solsken som hade lockat ut henne på en långpromenad. Alldeles själv. Och det gjorde henne inte något! Hon var snarare lite förbluffad över hur mycket tankar hon hade som hon kände att hon behövde tänka igen och fundera över....var hade alla dessa tankar varit de senaste 10 åren?
Sen hade hon skrapat ihop många vuxenpoäng nu på eftermidagen. Beväpnad med en kniv hon inte var speciellt rädd om, handduk på golvet, byttor, varmvatten och hårfön hade hon tagit en rejäl brottningsmatch med frysen. Och den hade blivit rejäl, det var nåt helt galet vad mycket is och frost det kunde bildas på....två år....japp...hon erkände, hon hade inte frostat av frysen sen hon och dåvarande sambon hade flyttat in....två år sen. ....och häromdagen hade hon förundrats över hur isbitar kunde ha frost på sig. Nu vet hon.
Matchen blev svettig...men hon vann överlägset tack vare sina fulknep och envisa läggning. Och efteråt kände hon sig så nöjd att hon till och med gav skafferiet en omgång. Är inte det vuxenpoäng? Inte för att hon egentligen ville samla vuxenpoäng...men ändå...
Kunde inte låta bli att göra ett sånt där vuxenpoängtest....och enligt den borde hon vara 30,6 år gammal. Vafaen. Hon kunde ju inte bli äldre än vad hon redan var!! Well, det var väl storhandlingen och avfrostningen av frysen som gjorde det!
Veckan som varit hade också varit riktigt bra. Hon hade fått lite svar hon eftersökt i två månader. Hon hade kommit igång ordentligt med träningen. Fjärilarna rejvade som aldrig förr i magen på henne. Hjärtat hennes var fyllt. Hon hade haft mycket trevligt sällskap häromkvällen. Hon hade fått röka vattenpipa. Hon hade fått ordentligt med pepping från Tman. Hon hade haft två enormt givande arbetssamtal. Hon hade fått upp en känsla igen. En känsla för att inse hur jäkla bra hon hade det. Och en känsla för vad som komma kunde, om hon bara spelade sina kort rätt.
Så, nu skulle hon ut och öva på livets kortspel. Hon började ju bli riktigt bra på det!
Hon hade gjort saker som hon hade haft lust med, eller saker som tidigare aldrig blivit gjorda. Och nu satt hon här på söndagseftermiddagen och var riktigt nöjd!
Fredagskvällen hade gått i slöhetens tecken med en påse ostbågar dels för att fira att det var helg, och dels för att fira att det var hennes "ätardag". Hon hade en sån i veckan numera, istället för 7. Ett steg mot det nya livet =)
Hon hade tagit långa varma bad, gjort inpackningar i håret, pysslat om sig själv helt enkelt med de små medel hon hade kvar denna enormt långa och fattiga månad. Och idag hade Stockholm välsignats med underbart solsken som hade lockat ut henne på en långpromenad. Alldeles själv. Och det gjorde henne inte något! Hon var snarare lite förbluffad över hur mycket tankar hon hade som hon kände att hon behövde tänka igen och fundera över....var hade alla dessa tankar varit de senaste 10 åren?
Sen hade hon skrapat ihop många vuxenpoäng nu på eftermidagen. Beväpnad med en kniv hon inte var speciellt rädd om, handduk på golvet, byttor, varmvatten och hårfön hade hon tagit en rejäl brottningsmatch med frysen. Och den hade blivit rejäl, det var nåt helt galet vad mycket is och frost det kunde bildas på....två år....japp...hon erkände, hon hade inte frostat av frysen sen hon och dåvarande sambon hade flyttat in....två år sen. ....och häromdagen hade hon förundrats över hur isbitar kunde ha frost på sig. Nu vet hon.
Matchen blev svettig...men hon vann överlägset tack vare sina fulknep och envisa läggning. Och efteråt kände hon sig så nöjd att hon till och med gav skafferiet en omgång. Är inte det vuxenpoäng? Inte för att hon egentligen ville samla vuxenpoäng...men ändå...
Kunde inte låta bli att göra ett sånt där vuxenpoängtest....och enligt den borde hon vara 30,6 år gammal. Vafaen. Hon kunde ju inte bli äldre än vad hon redan var!! Well, det var väl storhandlingen och avfrostningen av frysen som gjorde det!
Veckan som varit hade också varit riktigt bra. Hon hade fått lite svar hon eftersökt i två månader. Hon hade kommit igång ordentligt med träningen. Fjärilarna rejvade som aldrig förr i magen på henne. Hjärtat hennes var fyllt. Hon hade haft mycket trevligt sällskap häromkvällen. Hon hade fått röka vattenpipa. Hon hade fått ordentligt med pepping från Tman. Hon hade haft två enormt givande arbetssamtal. Hon hade fått upp en känsla igen. En känsla för att inse hur jäkla bra hon hade det. Och en känsla för vad som komma kunde, om hon bara spelade sina kort rätt.
Så, nu skulle hon ut och öva på livets kortspel. Hon började ju bli riktigt bra på det!
Tjejsnack vecka 3
När fyller du år?
2 Juli och är precis som en regelrätt kräfta skall vara
Hur gammal kommer du att bli nästa gång du fyller år?
Enligt folkbokföringen 27, den mentala åldern kan dock diskuteras
Hur brukar du fira din födelsedag?
Olika varje år faktiskt. Har haft fest nåt år, och förra året passade jag på att hoppa fallskärm på förmiddagen och åka RIB på eftermidagen. En extremdag skulle man kunna säga.
Önskar du dig något speciellt i födelsedagspresent?
Nope, inte mer än att mina vänner vill vara med och fira mig lite grann. Klart att man gärna skulle ta emot ett par miljoner....men hur stor är sannolikheten liksom?
Kommer du ihåg något som du fick på din förra födelsedag?
Jupp, en ny kamera (eller i alla fall pengar som täckte självrisken sen den förra blev stulen)
Crappy crappy day
Japp, hon var tvungen att hålla med en annan god vän och bloggare om att dagen varit en riktig crappy skitdag.
En sån där dag då du missar bussen med 10 sekunder och chauffören bara flinar
En sån där dag då du råkade trampa i hundskit
En sån där dag då du efter träningspasset inser att du glömt rena strumpor
En sån där dag då alla bumpar in i dig på stan
En sån där dag då du glömde ställa in matlådan i kylen
En sån där dag då du gav dig själv en fläskläpp med hjälp av en såndär Bic fyrfärgsbläckpenna
En sån där dag då maskinerna på jobbet strejkar bara du vistas i samma rum som dem
En sån där dag då kaffemaskinen missbedömer storleken på din mugg och allting flödar över kanten
Japp, alltihop...i tur och ordning....så var hennes dag idag...Nån som kan förstå frustrationen bakom dessa ord?
Japp, en sån där dag då man helst skulle dragit något gammalt över sig och inte gått upp.
Och faktiskt, till och med Hötorgsskraporna lyste i skarpt lila idag...och det ärdet sämsta betyget Stockholmarna kunde ge.
Men nu är dagen snart slut, och hon var hemma i sin trygga vrå.
Ingen hundskit.
Inga strejkande maskiner (snälla snälla datorn, du kan väl hålla ut bara ikväll också).
Ingen som bumpar in i henne (fast nu ville hon inget hellre än att Tman skulle bumpa in i henne)
Inga lila hötorgsskrapor.
Bara hon. Ett långt, varmt bad. En stor kopp te och tystnaden som sällskap.
Se, nu kändes det genast bättre!
En sån där dag då du missar bussen med 10 sekunder och chauffören bara flinar
En sån där dag då du råkade trampa i hundskit
En sån där dag då du efter träningspasset inser att du glömt rena strumpor
En sån där dag då alla bumpar in i dig på stan
En sån där dag då du glömde ställa in matlådan i kylen
En sån där dag då du gav dig själv en fläskläpp med hjälp av en såndär Bic fyrfärgsbläckpenna
En sån där dag då maskinerna på jobbet strejkar bara du vistas i samma rum som dem
En sån där dag då kaffemaskinen missbedömer storleken på din mugg och allting flödar över kanten
Japp, alltihop...i tur och ordning....så var hennes dag idag...Nån som kan förstå frustrationen bakom dessa ord?
Japp, en sån där dag då man helst skulle dragit något gammalt över sig och inte gått upp.
Och faktiskt, till och med Hötorgsskraporna lyste i skarpt lila idag...och det ärdet sämsta betyget Stockholmarna kunde ge.
Men nu är dagen snart slut, och hon var hemma i sin trygga vrå.
Ingen hundskit.
Inga strejkande maskiner (snälla snälla datorn, du kan väl hålla ut bara ikväll också).
Ingen som bumpar in i henne (fast nu ville hon inget hellre än att Tman skulle bumpa in i henne)
Inga lila hötorgsskrapor.
Bara hon. Ett långt, varmt bad. En stor kopp te och tystnaden som sällskap.
Se, nu kändes det genast bättre!
Tjejsnack vecka 2....
...kunde inte låta bli att anmäla mig till tjejsnack.
Varje vecka får man fem frågor att svara på och publicera på sin blogg. We give it a try!
Senaste....
Filmen du såg, var den bra?
Good luck Chuck. Helt okej. Alba var riktigt söt som klumpig tjej. Garvade mycket, men kanske mest åt mitt sällskap som skrattade så han grät.
Person du pratade med, om vad?
TMan - om förkylningar, löningshelgen, vita lögner och en massa annat man måste prata om.
Inköpet?
Är ju tokpank...men nåt måste jag ju ha köpt....tågbiljetter Enköping t/r
Kyssen? Berätta lite?
*rodnar och ler* Göteborgs centralstation. En "vi-ses-kyss". Urs vad jag saknar.
Gången du grät, av vilken anledning?
Varje vecka får man fem frågor att svara på och publicera på sin blogg. We give it a try!
Senaste....
Good luck Chuck. Helt okej. Alba var riktigt söt som klumpig tjej. Garvade mycket, men kanske mest åt mitt sällskap som skrattade så han grät.
TMan - om förkylningar, löningshelgen, vita lögner och en massa annat man måste prata om.
Är ju tokpank...men nåt måste jag ju ha köpt....tågbiljetter Enköping t/r
*rodnar och ler* Göteborgs centralstation. En "vi-ses-kyss". Urs vad jag saknar.
Häromdagen under intensivt läsande an "PS.Jag älskar dig".
Såna dära bra uttryck....
Världen är full av roligta uttryck, om man bara lyssnar på människorna som pratar....och nu hade hon hört två riktigt bra uttryck inom loppet av ett par dagar.
Det första hörde hon från sin Brao här i helgen och det skulle lika gärna kunnat vara hon som sa det om sig själv. Det behöver inte förklaras närmare....Känslomässig Bulldoozer.
Och nu, alldeles nyss i telefon med TMan...hälsosamt paranoid. Det ska man tydligen vara och det verkar ju...hälsosamt. Eller som en av bästa vännerna brukar säga.
"Jag fattar inte varför man går runt och är rädd för clowner eller möss. Man måste ju vara rädd för saker som är bra att vara rädd för, mörker eller fula gubbar på stan exempelvis."
Smarträdd, ville hon kalla det....och det verkade ju faktiskt gå lite hand i hand med hälsosamt paranoid.
Idag hade hon dessutom fått höra att hon är störd. Japp. Störd som i S-T-Ö-R-D. Det gjorde henne ingenting, hon hade i tre års tid fått höra av en så kallad vän att "hon var så knasig"...och ni vet väl att upprepar man en lögn tillräckligt många gånger så blir den sanning till slut. Så...hon blev knasig.
Men hon hade faktiskt varit duktig idag också...hon hade varit och tränat. Och med tanke på att hennes förtvinade och fettinbullade muskler inte har fått jobba speciellt mycket den senaste tiden så var det ett under att hon firtfarande stod på benen. Men det började göra lite ont....ända in i bröstbenet faktiskt...och i vaderna....och ljumskarna...
*går å tar ett bad*
Det första hörde hon från sin Brao här i helgen och det skulle lika gärna kunnat vara hon som sa det om sig själv. Det behöver inte förklaras närmare....Känslomässig Bulldoozer.
Och nu, alldeles nyss i telefon med TMan...hälsosamt paranoid. Det ska man tydligen vara och det verkar ju...hälsosamt. Eller som en av bästa vännerna brukar säga.
"Jag fattar inte varför man går runt och är rädd för clowner eller möss. Man måste ju vara rädd för saker som är bra att vara rädd för, mörker eller fula gubbar på stan exempelvis."
Smarträdd, ville hon kalla det....och det verkade ju faktiskt gå lite hand i hand med hälsosamt paranoid.
Idag hade hon dessutom fått höra att hon är störd. Japp. Störd som i S-T-Ö-R-D. Det gjorde henne ingenting, hon hade i tre års tid fått höra av en så kallad vän att "hon var så knasig"...och ni vet väl att upprepar man en lögn tillräckligt många gånger så blir den sanning till slut. Så...hon blev knasig.
Men hon hade faktiskt varit duktig idag också...hon hade varit och tränat. Och med tanke på att hennes förtvinade och fettinbullade muskler inte har fått jobba speciellt mycket den senaste tiden så var det ett under att hon firtfarande stod på benen. Men det började göra lite ont....ända in i bröstbenet faktiskt...och i vaderna....och ljumskarna...
*går å tar ett bad*
Nyårslöftet...
....uj uj uj...nu var hon så här -----> - <------ nära att bryta sitt nyårslöfte.
Egentligen skulle ingen jävel bry sig....förutom hon och det var mer än nog.
Bara hålla ut en liten liten stund till så skulle det nog gå över.
*håller ut håller ut håller ut*
GAAAAAAAA
Egentligen skulle ingen jävel bry sig....förutom hon och det var mer än nog.
Bara hålla ut en liten liten stund till så skulle det nog gå över.
*håller ut håller ut håller ut*
GAAAAAAAA
Att längta....
...hon hade blivit rätt nära vän med den känslan den senaste tiden. Hon började tycka om den igen, och den verkade tycka om henne eftersom den envisades med att förfölja henne som en ljudlös skugga.
Det var nog bra att längta och sakna. Men när övergår saknad egentligen i längtan? Och vad är skillnaden mellan att sakna och längta?
Här om dagen hade hon drabbats av en helt annan typ av längtan än den hon vanligtvis känner efter en person. Hon hade fått tag på en sådan innerligt bra bok och när hon sprang till bussen kunde hon inte tänka annat än att springa snabbare så att hon skulle hinna läsa lite innan bussen kom....eller att börja gå jättelångsamt så att hon kunde läsa den i väntan på bussen. Men hon sprang, och insåg att hon längtade efter att få fortsätta läsa den. En rätt angenäm känsla faktiskt. Och att läsa är ju som att få en inblick i en annan människas tankar och funderingar, vilket hon älskade att tänka när hon låg där, nedbäddad i soffan med ljus tända och tekoppen bredvid sig sådär lagom bohemiskt. Boken kunde bli än mer intressant genom att fundera lite över författaren bakom.
Denna gång hade hon fastnat i den här helt underbara boken som hennes bankguru hade sett till att hon fått genom den eminenta julklappet pocketogram. 10 sidor in i boken hade tårarna trillat. 20 sidor in i boken skrattade hon högt för sig själv på bussen. 50 sidor in i boken log hon åt kärleken och resterande sidor var en helt fantastisk resa gennom ett år av huvudpersonen Hollys liv. Det hade tagit henne exakt 8 timmar att läsa ut den. Och nu kände hon sig tom...hon ville ju läsa tankar av en annan person.
Men nu skulle hon tappa upp ett hett bad och krypa ned i och förhoppnignsvis somna tidigt. Helgen hade hittills bjudit på Guddotter (ååååå vad underbart det är med fina små parvlar) en massa prat med bästate vännen och god mat. Nu skulle hon få lite egentid innan det bar iväg igen...till kalas, smörgåstårta och skumpa.
Vem kan tacka nej till det?
Det var nog bra att längta och sakna. Men när övergår saknad egentligen i längtan? Och vad är skillnaden mellan att sakna och längta?
Här om dagen hade hon drabbats av en helt annan typ av längtan än den hon vanligtvis känner efter en person. Hon hade fått tag på en sådan innerligt bra bok och när hon sprang till bussen kunde hon inte tänka annat än att springa snabbare så att hon skulle hinna läsa lite innan bussen kom....eller att börja gå jättelångsamt så att hon kunde läsa den i väntan på bussen. Men hon sprang, och insåg att hon längtade efter att få fortsätta läsa den. En rätt angenäm känsla faktiskt. Och att läsa är ju som att få en inblick i en annan människas tankar och funderingar, vilket hon älskade att tänka när hon låg där, nedbäddad i soffan med ljus tända och tekoppen bredvid sig sådär lagom bohemiskt. Boken kunde bli än mer intressant genom att fundera lite över författaren bakom.
Denna gång hade hon fastnat i den här helt underbara boken som hennes bankguru hade sett till att hon fått genom den eminenta julklappet pocketogram. 10 sidor in i boken hade tårarna trillat. 20 sidor in i boken skrattade hon högt för sig själv på bussen. 50 sidor in i boken log hon åt kärleken och resterande sidor var en helt fantastisk resa gennom ett år av huvudpersonen Hollys liv. Det hade tagit henne exakt 8 timmar att läsa ut den. Och nu kände hon sig tom...hon ville ju läsa tankar av en annan person.
Men nu skulle hon tappa upp ett hett bad och krypa ned i och förhoppnignsvis somna tidigt. Helgen hade hittills bjudit på Guddotter (ååååå vad underbart det är med fina små parvlar) en massa prat med bästate vännen och god mat. Nu skulle hon få lite egentid innan det bar iväg igen...till kalas, smörgåstårta och skumpa.
Vem kan tacka nej till det?
Hemma, nöjd och glad
Hon var hemma igen!
Några riktigt härliga dagar i Götet hade satt spår i såväl hjärna och hjärta som humör. Hon kände sig...frisk....glad...uppåt!
Det hade varit dagar fyllda med prat, umgänge, poket, mat, fika, chaite, kaffe, tv, film, mys, gos och bara en massa "bara vara" vilket ju fortfarande kändes som det var ett måste för att på något sätt stabilisera tillvaron de var i. Riktigt gött hade hon haft det och hon längtade redan till nästa gång hon fick sätta näsan i hans nacke.
Tillbaka på jobbet hade hon varit idag också. Även om hon hade smygjobbat lite i mellandagar och någon timme här och var, så var det nu idag hon varit tillbaka på riktigt. Och nej, hon var inte riktigt redo för det. Hon ville ha mer kvalitetstid, hon ville ha mera verklighetsflykt och hon ville ha mera sömn! Eller var det kanske brist på rutiner som gjorde henne lite slö?
På vägen hem hade hon sett en man stå och byta bild på en gigantisk reklampelare. Ni vet en sån där liggande som brukar sitta utmed vägarna. Hon kunde inte låta bli att undra om man kunde ha klisterjobbet som heltidsjobb? Och får man gå nån utbildning i hur man sätter upp de där schabraken till bilder? Hon visste att de var indelade som i små rutor för att det skulle vara lättare att få upp dem...men ändå...måste man bevisa för någon åldrig man någonstans att man minsann kan klistra stora fyrkanter fem meter upp enbart med hjälp av två borstar?
Skulle hon själv få det jobbet utan några vidare instruktioner...skulle det kunna bli de mest fantastiska skapelserna...lite Svenskt Sigill här, lite Audi där....
Några riktigt härliga dagar i Götet hade satt spår i såväl hjärna och hjärta som humör. Hon kände sig...frisk....glad...uppåt!
Det hade varit dagar fyllda med prat, umgänge, poket, mat, fika, chaite, kaffe, tv, film, mys, gos och bara en massa "bara vara" vilket ju fortfarande kändes som det var ett måste för att på något sätt stabilisera tillvaron de var i. Riktigt gött hade hon haft det och hon längtade redan till nästa gång hon fick sätta näsan i hans nacke.
Tillbaka på jobbet hade hon varit idag också. Även om hon hade smygjobbat lite i mellandagar och någon timme här och var, så var det nu idag hon varit tillbaka på riktigt. Och nej, hon var inte riktigt redo för det. Hon ville ha mer kvalitetstid, hon ville ha mera verklighetsflykt och hon ville ha mera sömn! Eller var det kanske brist på rutiner som gjorde henne lite slö?
På vägen hem hade hon sett en man stå och byta bild på en gigantisk reklampelare. Ni vet en sån där liggande som brukar sitta utmed vägarna. Hon kunde inte låta bli att undra om man kunde ha klisterjobbet som heltidsjobb? Och får man gå nån utbildning i hur man sätter upp de där schabraken till bilder? Hon visste att de var indelade som i små rutor för att det skulle vara lättare att få upp dem...men ändå...måste man bevisa för någon åldrig man någonstans att man minsann kan klistra stora fyrkanter fem meter upp enbart med hjälp av två borstar?
Skulle hon själv få det jobbet utan några vidare instruktioner...skulle det kunna bli de mest fantastiska skapelserna...lite Svenskt Sigill här, lite Audi där....
Well, tur att hon har sitt jobb som hon älskar. Ingen i Sverige ska behöva stå ut med hennes okunskap i tapetsering...
Ha ha
Hon vann den lille lille auktionen.
Hjärtat hennes var rätt stressat när det var en minut kvar av auktionen och nån liten rackare smet in oh csnodde hennes ledning. Refreshknappen har aldrig varit så frekvent använd....men det spelar ingen rol. Hon vann och om några timmar är hon i Götet.
Först ska hon bara packa....duscha...in å jobba en liten snabbis in case of...hämta ut biljetterna...byta batterier i mp3:n och ja....det finns att göra.
Men det spelade ingen roll. Därför att snart åker hon!!
Hjärtat hennes var rätt stressat när det var en minut kvar av auktionen och nån liten rackare smet in oh csnodde hennes ledning. Refreshknappen har aldrig varit så frekvent använd....men det spelar ingen rol. Hon vann och om några timmar är hon i Götet.
Först ska hon bara packa....duscha...in å jobba en liten snabbis in case of...hämta ut biljetterna...byta batterier i mp3:n och ja....det finns att göra.
Men det spelade ingen roll. Därför att snart åker hon!!
Gott nytt 2008
Gott nytt allesamman,
God fortsättning....och allt det där man alltid säger.
Nu var det över för denna gång. Hon pustade äntligen ut och släppte ned axlarna ett par centimeter. Nu kändes det som att ledigheten äntligen skulle börja. Ned till Götet skulle det bli, om hon och alla andra miljoner användare på Tradera kunde komma överens om att det faktiskt var HON som skulle vinna budgivningarna på biljetterna.
Rätt fiffigt det där med tradera...framförallt att SJ säljer ett gäng biljetter varje dag till olika städer. Kan de inte göra så med flygbiljetter också? Till fjärran resmål....*drömmer sig bort till Nya Zeeland*
Fast å andra sidan....det är faktiskt löjligt billigt att flyga ned till Götet just imorgon. 97 kronor....97 kronor! Det får du ju inte ens en plankstek för på en sunkig kvarterskrog! Visserligen tillkommer avgifter och skatter på dessa 97 spänn. Men det blir i alla fall ett gäng hundralappar billigare än att skuffa med SJ:s godsvagnar.
Well, det återstå att se om jag vinner fajten.
Håll en tumme.
Annars kanske jag måste bli miljöbov och köpa en flygbiljett istället...
God fortsättning....och allt det där man alltid säger.
Nu var det över för denna gång. Hon pustade äntligen ut och släppte ned axlarna ett par centimeter. Nu kändes det som att ledigheten äntligen skulle börja. Ned till Götet skulle det bli, om hon och alla andra miljoner användare på Tradera kunde komma överens om att det faktiskt var HON som skulle vinna budgivningarna på biljetterna.
Rätt fiffigt det där med tradera...framförallt att SJ säljer ett gäng biljetter varje dag till olika städer. Kan de inte göra så med flygbiljetter också? Till fjärran resmål....*drömmer sig bort till Nya Zeeland*
Fast å andra sidan....det är faktiskt löjligt billigt att flyga ned till Götet just imorgon. 97 kronor....97 kronor! Det får du ju inte ens en plankstek för på en sunkig kvarterskrog! Visserligen tillkommer avgifter och skatter på dessa 97 spänn. Men det blir i alla fall ett gäng hundralappar billigare än att skuffa med SJ:s godsvagnar.
Well, det återstå att se om jag vinner fajten.
Håll en tumme.
Annars kanske jag måste bli miljöbov och köpa en flygbiljett istället...
