Ögonblink

Tanken räknas. 

Senaste tiden har jag tankat såväl bilar och spolarvätska som batterier och sömn.

Jag behövde det.

Jag behövde komma ut från kontoret en stund och känna hur det är att uppskatta jobbet, och sakna människorna. Tre dagar räckte. Sen tyckte både jag och mina händer att det fick vara nog med gnossande och putsande på menyskyltar, pumpar och bake-off-ugnar. Statoil imponerade på mig. Med rutiner, smidighet, serviceanda och härliga människor. Inte hade jag tänkt tanken innan jag kom dit att det skulle vara så fullservat. 

Och under mina timmar i frys- och kylrummet hann jag tänka andra tankar än bensintankar. Hjärnan pumpade idéer och energi till vanliga jobbet. Saknad hann jag känna. Och längtan tillbaka. Det var nyttigt. 

I helgen har jag lyckats tanka sömn ordentligt mycket. Och det gör så oerhört mycket. Att få drömma lite igen - och uppleva lite nattliga tankar. Det fyllde på även energireserven lite. 

Jag vet ju att jag har fullt schema nästan jämt. Träffar människor hit och dit, nya som gamla och folk undrar hur jag orkar. Men jag orkar ju just precis därför. De jag träffar är mina batterier, mina energikällor. De ger mig SÅ mycket. Mer än om jag skulle sitta ensam hemma en kväll. Ensamheten är jag förvisso inte rädd för längre, den vet jag att jag kan hantera. Men jag behöver inte tycka om den för det. 

Och nu sitter jag här och klappar mig själv på axeln. De små små små energitjuvarna här i hemmet som tidigare stulit mina tankar har jag idag eliminerat. Sladdar är undangömda. Grovsopor slängda. Förråden påfyllda. Handtagen jag irriterat mig på så länge ditskruvade. Kattens grejjer lagade. Matlådeskåpet rensat. Innergården städad med föreningen. Ny tandborde inhandlad. Köksbordet åtdraget. Blommorna ansade och vattnade. Räkningar betalda. Lampor bytta. Tvätten vikt. Panten pantad. Skulder betalade. Biljetter bokade. Uteplatsen städad. Grillen undanplockad. 

Jag är nöjd. 

Förutom detta har jag även hunnit med afterwork, geocaching, långt samtal på Donken och en herrans massa mail, telefonsamtal samt räddat katten från att brinna upp...

Jag är nöjd. 
Och det är en så sjukt skön känsla att känna. 

Och tanken på vad som komma skall i form av dejter, resa, konserter och annat - ger ännu mer energi!

Nöjd!

Over n out

Rörigt värre.

På jobbet. Många hattar att ha på sig och byta emellan. Många roller att lära sig, skapa och sätta rutiner för. Många nya grejjer att ta hand om. Men rörigt kul.

Hemmet. Sladdar kors och tvärs. Fula hål i väggen. Blommorna hänger. Jeansen kvar på golvet precis som när jag klev ur dem. En gaffel här, ett glas där, men inget i diskmaskinen. Rörigt hemtrevligt är enda försvaret?

I telefonen. Mess hit. Möte dit. Dejt hit. Samtal dit. Orkar inte prata. Vill prata. Vill inte ses. Orkar inte ses. Hoppas på svar. Dåligt samvete. Press. Fel nummer. Rörig oröra.

I själen. Djupa samtal. Nervösa dejter. Många skrivna mail.  Hur beter man sig? Omvända känslor. Inga känslor. Närkontakt. Signaler. Singel? Krav och önskan. Verklighet och annan verklighet. Besvikelse. Förväntan. Rörigt härligt.

Orden förgyller min dag.

De skrivna.

De outtalade.

De sjungna.

De sagda.
De viskade. 
De jag känner - inom mig.

Och jag blir så glad.

Ett "hej" från en person - kan skapa The butterfly effect i mig

Ett "puss" från en annan - får mig att fånle hela dagen

Ett "vännen" från en tredje - gör mig nostalgisk

Ett "fina du" - gör mig varm

Ett "lol" - får mig att skratta

Ett "godnatt" - skrämmer bort mina mardrömmar

Ett "god morgon" - kan göra hela min dag.

Mer ord åt folket.
Framförallt de där hejjen som kan rubba världen för en stund.

Mer sånt.

Over n out dudes.

Jag behöver närhet.

Punkt.

Så är det.

Mental närhet.

Fysisk närhet.

Logisk närhet.

Psykiskt närhet.

Närvaro.

Härvaro.

Av mig själv.

AV andra.

Är det konstigt?
Enligt mig är det ett av de grundläggande behoven.

Maslow har fanimej rätt.

Tålamod är förmågan att kunna utstå väntan, förseningar eller svårigheter med bibehållet lugn. En tålmodig person kan hantera yttre stress utan att hänfalla åt okontrollerade känslosvall.

Jag är inte så bra på det där. Jag vill ju att allt ska hända, och kännas, direkt. Här och nu! På en gång. Känslosvall - det är ju liksom mitt förstanamn.

Å andra sidan kan jag sitta timtals med småsmåsmåsmå mosaikbitar och pilla för att få till DET DÄR. Utan att ens bli irriterad över att någon sparkar till det eller att det tar tid att limklutta tretusenfyrahundraåttiosju mosaikbitar a 5x5 millimeter stora. Ett bibehållet lugn.

Men nu....ett tålamod inför min egen kropp och själ. Allt behöver inte hända på en och samma gång. Jag är ju inte stressad över livet. Och det stör mig lite. Att jag inte bara kan vara i stunden och låta saker bero.

- Veckan avslutas med vin och bra prat

- När "det-där-pratet" äntligen äger rum i en relation

- När det finns lite hopp om en framtid i en relation

- När nyfikenheten driver en till att göra saker man aldrig vågat tidigare

- Solen lyser på morgonen

- Cykeln rullar fort

- Det vanliga träningspasset börjar kännas bekvämt - för då är det dags att öka

- Mailen trillar in och får en att le

- Dagarna rullar på fort fort

- En till synes omöjlig geocache erövras

- Helgen är full av planer - mest hela tiden

- Mat och träning går finemangens

- Jag känner att timmarna inte räcker till för allt jag vill göra

- Pengarna rullar ut lite för fort

- Flygningarna bli inställda

- Vänner inte riktigt finns där

- Man blir dissad

- Cykelns kedja skuttar av i en uppförsbacke

- Man inte kan utröna en persons civilstatus

- Begäret efter ostbågar är sjukligt stort - och alla butiker inom en mils radie är stängda

- Man känner sig lite ensam och tråkig

Så - de jämnar väl ut varandra?

Jag vet inte, men jag verkar lida av någon form av biljettfrossa.

En köpt biljett vittnar om att något kul skall ske. Något man ser fram emot. Något man betalar pengar för. 

I dagarna köptes biljetter till Spanien, en vecka till solkusten med finaste Å. Vi har regan googlat runt och konstaterat att pool finns i området, det är ett par hundra meter till stranden med 8 km strandpromenad och att marknaden på tisdagar får man inte missa.

På jobbet ligger biljetter till morgondagens konsert och bränner. Heta som attan om du frågar mig. Favoritbandet LIVE har ju tagit en liten time-out (eller var det ett breakdown kanske) och sångaren har gjort en soloplatta. Han kommer nu till Sverige och givetvis måste jag vara där och skråla ikapp!

Spinningbiljett inför arlamorgonens pass är bokad. Nog för att jag cyklade till och från jobbet idag med livet som insats...men ett spinningpass känns ändå rätt!

Mer konsertbiljetter vankas...Johnossi för tredje gången denna turné måste jag ju bara se. Biljetter bokas senare i veckan! Denna musik! Underbart vad den kan göra med humöret och själen!

Jag har hittat min biljett in i dejtingvärlden också. Betalt och klart. Öppna ögon. Prestigelöst. Redan nu är det faktiskt riktigt kul med de kontakter jag lyckats knyta.

Och mer då? Biljett till himlen - kan man köpa en sån? Eller räcker det att vara en god människa?

Over n out - för nu kasserar jag in min biljett hos John Blund