SL-access - smartkort
Jaha, jag föll för det nya och ville gärna vara med och testa nya kortsystemet i Stockholms kollektivtrafik - SL access. Tanten bakom kassadisken föreslog ett rosa kort, men bara därför valde jag ett grönt.
Kortet och jag blev kompisar och varje gång jag höll det över läsarna så tändes en grön okejlampa i spärrarna och jag fick passera. Riktigt smidigt att inte ens behöva ta ur kortet ut väskan alla gånger. Kanske lite tråkigt att jag flera gånger när jag klev på bussen var så fokuserad på att få den gröna okejlampan att jag glömde titta på den snälla busschauffören och ge honom/henne ett leende - såsom jag ju alltid har gjort.
Jag har alltid förespråkat att biljettsystemet i Stockholm skall efterlikna det i Göteborg - med smidighet som nyckelord. Med liknande kort som man bara visar upp för en läsare någonstans i bussen/spårvagnen. Och nu är det alltså här. Kortet och jag är kompisar som sagt. Det har fungerat jättebra och när jag bara haft tre dagar kvar på månadskortet har den gröna lampan förbytts till en orange. Än så länge har de ilskna röda dioderna inte skrattat åt mig.
Men, det finns ju alltid ett men. Och det är hur bra kompis jag än är med själva kortet så är ju SL och jag i vanlig ordning i fejd med varandra.
För det första - om systemet skall funka riktigt bra på bussarna (som det ex gör i Göteborg) så räcker det inte med en eller två läsare längst fram i bussen som alla påstigande måste passera. Då faller ju hela smidighetsgrejen om vi ändå inte får gå på bussarna i de bakre dörrarna och sköta våra biljetter själva. Där kammar systemet noll.
För det andra - om jag inte har kvar kvittot när jag tankade på mitt månadskort så är det halvklurigt att hålla reda på när exakt kortet går ut. Visst lyser lamporna oranga när man har tre dagar kvar - men om man nu inte råkar åka buss eller tub dessa dagar och man missar dessa orangea dagar...då är man ju rökt när man väl sen ska åka.
För det tredje - Accesskorten går än så länge bara att fylla på om man besöker SL-center. När jag skulle göra det sist såtog jag en nummerlapp, nummer 1012...räknaren vid kassan stod på 963. Ett skämt! Mellan alla kassar och svettiga ryggar ser jag då en uppenbarelse. En blå stor box där det står "Här kan du tanka på ditt accesskort".
Strålande tänker jag och ger snällt bort min nummerlapp till bättre behövande som kom efter mig. Jag reflekterade först över att det inte var någon kö till boxen och tyckte nog att det var lite underligt. Sen förstod jag. Väl framme fanns det fyra alternativ; köpa biljett, kolla saldo, ladda månadskort, och något mer som jag inte minns nu. Vilket av alternativen tror ni inte gick att välja? Precis - ladda månadskort. Funktionen var inte aktiverad ännu.
I frustration och irritation ställer jag mig surt i den milslånga kön till pressbyrån för att köpa ett hederligt månadskort. Med magnetremsa, datum och en och annan grön okejlampa som tänds. Men jag vill ju ha mitt gröna "smartkort"....jag tror ju på det där systemet. Det behöver bara finslipas lite.
Kortet och jag blev kompisar och varje gång jag höll det över läsarna så tändes en grön okejlampa i spärrarna och jag fick passera. Riktigt smidigt att inte ens behöva ta ur kortet ut väskan alla gånger. Kanske lite tråkigt att jag flera gånger när jag klev på bussen var så fokuserad på att få den gröna okejlampan att jag glömde titta på den snälla busschauffören och ge honom/henne ett leende - såsom jag ju alltid har gjort.
Jag har alltid förespråkat att biljettsystemet i Stockholm skall efterlikna det i Göteborg - med smidighet som nyckelord. Med liknande kort som man bara visar upp för en läsare någonstans i bussen/spårvagnen. Och nu är det alltså här. Kortet och jag är kompisar som sagt. Det har fungerat jättebra och när jag bara haft tre dagar kvar på månadskortet har den gröna lampan förbytts till en orange. Än så länge har de ilskna röda dioderna inte skrattat åt mig.
Men, det finns ju alltid ett men. Och det är hur bra kompis jag än är med själva kortet så är ju SL och jag i vanlig ordning i fejd med varandra.
För det första - om systemet skall funka riktigt bra på bussarna (som det ex gör i Göteborg) så räcker det inte med en eller två läsare längst fram i bussen som alla påstigande måste passera. Då faller ju hela smidighetsgrejen om vi ändå inte får gå på bussarna i de bakre dörrarna och sköta våra biljetter själva. Där kammar systemet noll.
För det andra - om jag inte har kvar kvittot när jag tankade på mitt månadskort så är det halvklurigt att hålla reda på när exakt kortet går ut. Visst lyser lamporna oranga när man har tre dagar kvar - men om man nu inte råkar åka buss eller tub dessa dagar och man missar dessa orangea dagar...då är man ju rökt när man väl sen ska åka.
För det tredje - Accesskorten går än så länge bara att fylla på om man besöker SL-center. När jag skulle göra det sist såtog jag en nummerlapp, nummer 1012...räknaren vid kassan stod på 963. Ett skämt! Mellan alla kassar och svettiga ryggar ser jag då en uppenbarelse. En blå stor box där det står "Här kan du tanka på ditt accesskort".
Strålande tänker jag och ger snällt bort min nummerlapp till bättre behövande som kom efter mig. Jag reflekterade först över att det inte var någon kö till boxen och tyckte nog att det var lite underligt. Sen förstod jag. Väl framme fanns det fyra alternativ; köpa biljett, kolla saldo, ladda månadskort, och något mer som jag inte minns nu. Vilket av alternativen tror ni inte gick att välja? Precis - ladda månadskort. Funktionen var inte aktiverad ännu.
I frustration och irritation ställer jag mig surt i den milslånga kön till pressbyrån för att köpa ett hederligt månadskort. Med magnetremsa, datum och en och annan grön okejlampa som tänds. Men jag vill ju ha mitt gröna "smartkort"....jag tror ju på det där systemet. Det behöver bara finslipas lite.
Kommentarer
Trackback
