Bränd...på riktigt...med blåsor och allt


Oh vilken helg.
Det blev inte alls som tänkt eller planerad men antagligen desto bättre. Jag var helt slut i fredags...helt slut i kropp och själ så det blev en hemmakväll med favoritserierna, ny god mat från viktklubben och en hel del sömn.

Och för första gången på länge vaknade jag runt 08,30 och kände mig helt utsövd på lördagen. Det händer ungefär två gånger per år, så nu får jag bocka av den första gången. Jag satt länge med en gigantisk frukost, fortfarande efter VK´s alla regler. Tidningen i handen och med strålande sol. Jag bara älskar min uteplats så här års!

Sen skulle det fejjas på gården. Vi var ett gäng ivriga kreatörer som skulle fixa iordning grill, stolar, blommor, rabatter och allt inför sommaren. Riktigt trevligt att träffa lite grannar och påta i jorden. Oj oj, vad många vuxenpoäng jag drog in där...men det var trevligt. Jag smet dock lite tidigare, dels för att jag hade blåsor överallt som gjorde att jag inte kunde sopa eller kratta mer, och dels för att jag såg fram emot en timme i solen före flygning. Men flygning blev det ingen....det blåste för mycket tyvärr. Jag som var så tokladdad.

Men det blev bra ändå, mötte upp "Brao" och gänget på Djurgården och drack lite öl....helt emot VK´s alla regler. Men jag bestämde mig för att lördagen skulle jag strunta helt i det...jag var ledig, var i goda vänners lag och med god dricka. När solen kommit förbi Historiska museet drog vi oss hemåt till Brao för att lira lite guitarhero (herregud så roligt det spelet ärlite Buzz och lite Burnout revenge. Bara favvospel och ännu mer dricka.

Det blev inte så sent, men huvudvärken i morse vittnade om att Braos Eristoff-flaska inte är helt full längre...Jmen huvudvärken lade sig efter en frukost imorse i sällskap med min trogne soffnötare F. Alltid lika trevligt och dagen idag förflöt minst lika trevligt.

Jag har träffat en gammal brevvän från tiden då man fortfarande skrev brev för hand...vi har inte setts på många många år men just idag var han i staden. Och vi har umgåtts hela eftermiddagen. Helt sjukt vad tiden kan flyga iväg när man har så trevligt. Och det är fantastiskt roligt att man kan sitta i flera timmar och bara prata och prata och prata om allt och inget, trots att så lång tid har gått och trots att vi egentligen inte känner varandra idag. Häftigt. Och riktigt roligt. Det kommer bli flera gånger!

Och nu sitter jag här...sönderbränd på armar och dekoltage...med små blåsor som börjar poppa upp på överarmarna. Jag älskar solen, och den älskar mig...men min hud säger inte detsamma. Men, imorgon blir det brunt och första linneränderna får man alltid jobba extra hårt för att  få bort. Så det blir nog bra!

I fredags var en av de bättre kvällarna på längre. Min trötthet till trots och min ickeexisterande ekonomi till trots så fälldes det ett gäng glädjetårar. Min älskade guddotter L fick en liten syster för ett par veckor sen. Och jag blev tillfrågad om jag ville bli gudmor för lillskruttan också. Jag blev så oerhört glad, stolt, lycklig och rörd att jag började gråta. Därför att förra gången jag blev tillfrågad var det kanske mer självklart. Då vad jag gift, hade ett stabilt liv tillsammans med A, och han och jag blev gudföräldrar tillsammans. Då var det mer korrekt eller vad man ska säga.

Nu, nu lever jag ensam, med enormt mycket kärlek att ge och förhoppningsvis någon att ge den till, jag är väl enligt konstens alla regler inte lika "korrekt" längre...lever kanske inte lika "säkert" i jämförelse. Men jag blev tillfrågad därför att jag står familjen nära, för att de vet hur mycket jag älskar L och för att de vet hur mycket hon tycker om mig, för att de vet att oavsett vad som händer så kommer vi alltid ha kontakt. För att de litar på mig. Och det kändes så förbannat bra i hjärteroten. Det kändes som att det är något jag har skapat helt själv!

Så med tårarna i halsen tackade jag ödmjukast ja. Och jag längtar faktiskt till dopdagen då jag får bära fram henne =) Urs så stolt jag är! Sen måste jag vara ärlig... det var rätt gött att jag blir gudmor men att A/Guuben inte blev tillfrågad om han ville bli gudfar. Bittenfittan i mig vaknade till liv...den där bittra maran som dyker fram ibland när det gäller honom. Och detta kändes bra för den bittra delen av mig. Urs, jag är inte bara stolt, jag är hemsk också. Urs.

Nu blir det lugna puckar denna kväll. Ingen flygning idag heller och mer sol pallar jag inte. Så, kanske lite bubbelvatten och bröd till middag före invägning imorgon. (urs vad dåligt det kommer att ha gått)

Ta hand om er, älskade vänner
/Eder Mxx

Kommentarer
Postat av: A:son

Jag tycker du ska fortsätta vara stolt, och bitter får man vara så länge man inte fastnar i det. Och det gör ju inte du, så då är det ju lugnt!

När får vi veta mer om den mystiska mannen man måste läsa mellan raderna för att få reda på mer om...?

2008-05-13 @ 18:39:24
Postat av: Ögonblink Herself

A:son...som svar på din fråga:: du får fortsätta läsa mellan raderna...

Och min fråga till dig är...vem är du? Känner jag dig? Om så är faller bör du veta bättre än att drilla min nyfikenhet sådär!

2008-05-13 @ 22:18:03

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0