Ögonblink

Enligt min högst vetenskapliga undersökning har jag nu konstaterat följande::

Personer som innehar körkort - är bättre gångtrafikanter än de som inte har körkort.

Grundat på följande:
- De har en överblick över vad som händer runtomkring (ingen risk för onödiga krockar eller snubbelfötter)
- De tittar åt samma håll de går (och inte åt sidan medan de fortsätter gå framåt - mindre risk för krockar med såväl andra gångtrafikanter som diverse lyktstolpar eller räcken)
- De slänger ett öga över axeln och kollar döda vinkeln
- De håller till höger - i såväl rulltrappa som på gatan och ska de köra om gör de det på vänstersidan - den snabbare filen.

Jag gillar körkortsinnehavande gångtrafikanter.

In case you didn´t noticed

 

Jag känner många busschaufförer och jag beundrar dem. Jag beundrar dem för att de tar sig fram över och genom snövallar, runt rondeller, in i slingor och de flesta kör dessutom fantastiskt bra. Ni vet inte så där ryckigt att man trillar av sätena i farten.

De flesta passerar mig tyvärr obemärkt förbi - en kort blick på morgonen, ett leende. Ett snabbt ögonkast på vägen hem. Andra dröjer kvar i minnet efter deras önskan om en trevlig dag, någon speciell klädsel eller om de säger hej. Dessvärre är det oftast rötäggen man kommer ihåg. Antagligen för att de triggat en stark känsla i en. På en dag möter jag två av dessa rötägg. Två ladies som verkligen inte gjorde min eller flera andras dag bättre.

Lady ett skäller ut mig för att jag inte tydligt nog visat att jag vill med bussen. Jag vet inte - men två personer som vid en ändhållplats springer allt vad de har med fokuserad blick på bussen - är inte det en indikation nog? Inte för Fröken svår som dessutom på grund av sitt tjejsnack i mobilen fullkomligt missar att en förtvivlad pappa försöker komma av bussen men inte förstår att man ska trycka på en egen dörröppnarknapp. Han fick åka vidare. Och hon pratade vidare. 

En annan lady släpper på ett sällskap på två samt en liten kille - alla frågar när de kliver på om bussen går till Sickla Bro - ja säger hon och stänger dörren bakom dem. Vi rullar 100 meter - sen stannar hon bussen vid sidan av den två meter höga snövallen och säger i högtalaren:

"Ja,sällskapet som skulle till Sickla Bro - det blev nåt fel här så ni får stiga av igen" och förvånat går tvåmannasällskapet av och försvinner ner i den skitiga tvåmetersdrivan. Ladyn stänger och kör vidare.


Den lilla killen var inte helt med på noterna - och går därför fram och frågar igen om bussen inte går till Sickla Bro. Ladyn blir jättearg och skäller på pojken och menar att han får allt gå av vid nästa station och ta sig till dit med en annan buss. Pojken gråter. Han hade aldrig varit i Nacka förut.

Så - varför reagerade inte jag då? Och hjälpte pappan eller pojken? Jag var för sen. Och jag var för paff. Och för hoppfullt naiv. Medan jag satt där och iakttog detta hoppades jag så innerligt att just busschaufförerna skulle ta sitt förnuft till fånga och hjälpa sina passagerare. Det handlar inte om att de ska vara superhjältar och göra något extra. I min värld handlar det om att göra sitt jobb – och göra det bra. Och medan jag insåg mitt misstag och började bli irriterad på deras beteende- så hade någon annan mer kvicktänkt redan agerat.

Jag vet – alla får ha en dålig dag och alla får göra missar. Det är mänskligt. Men man får ta ansvar för dem. Det är det enda jag kräver! Det är sådana här personer som ger chaufförerna dåligt rykte. Som får Swebus att likna Snebuss. Och det är så tråkigt, för det finns ju änglar även där.

I vanlig ordning dagarna krig nyår delger jag föregående års lista. Ni vet, en snabb summering av året som gått. Här kommer The List 2009

Årets resa: Resan i November till Teneriffa med bästaste Agipman
Årets bästa köp: Finaste katten Trassel
Årets sämsta köp: PS3-spelet Guldkompassen
Årets film: Avatar - helt klart. Men värda att nämnas är även Inglorious Bastards samt de svenska Johan Falkfilmerna.
Årets puh: När Agipmannen och jag efter tre timmars vandring i en ravin på Teneriffa, utan vatten, färdplan eller aning om var vi egentligen var - blev upplockade av en delfin-tour-båt som tog oss hemåt.
Årets överraskning: Syrran och hennes T som grundlurade oss alla och bjöd in till dop...men istället river av en vigselakt och blir herr och fru!
Årets uttryck: "Det är så olika det där" tätt följt av "Det bäfta fom finnf"
Årets nygamla vänskap: Finaste Å – som ju funnits där i flera år, men inte förrän i år har vi egentligen lärt känna varandra.
Årets sorg: Finaste farfar som gick bort i april och lämnade kvar finaste farmor ensam och förvirrad.
Årets ballongfärd: Måndag den 22 juni, ovannämnda Å gör en historisk flygning som enda kvinnliga, och förmodligen yngsta, pilot i världen som flugit fler än 15 passageraqre. Och jag fick vara hennes crew! Historiskt! Läs mer här
Årets låt: On the ground med Eskobar - inte ny för året - men ny i mina öron och förmodligen den som splats allra allra flest gånger. Den och Lets Talk ed Cldpay skapar fysiska reationer i min kropp.
Årets ågren: 22 dec - dagen efter Lillejul. Det var många ctrl+alt+delete jag ville göra då.
Året konsert: 2009 var ett konsertår, så det blir en topp fem – utan inbördes ordning – för jag kan inte välja! Coldplay på stadion, Winnerbäck på Annexet, White lies på Berns, Depeche Mode på Arvika, Melody Club på Peace and love. The Sounds måste nog också kvala in!
Årets nykomling i Ipoden: Eskbar, Band of Horses, White lies, Fleet Foxes, Detektivbyrån, The Fray, Eskobar
Årets upplevelse: Alla åkattraktioner på Ziam waterpark på Teneriffa. Sjukt kul.
Årets glädjebesked: De fyra bröllopen under 2009
Årets saknad: Tman som flyttade til Umeå för studier.
Årets insikt: Jag kan vara ensam
Årets besvikelse: Jobbet –  Mina två chefer säger upp sig, radikal nedskärning gjorde att många fick gå och jag fick ta ett steg tillbaka i karriären för att lösa ut min gamla tjänst.
Årets äventyrliga inslag: Förutom klättring på vulkanen Teide och en massa vandring i berg och skog på jakt efter geocacher - så är det garanterat Årehelgen i april med sjukt bra off-piståkning i ravinen.

Nya kategorier:
Drink: ”Svensk sommaräng” på Berns – rabarber, gin och fläder. Det godaste jag dryckit – ever.
Download: Spotify
Sport: Geocaching
Besut: Nu är det fimpat för gott!
Galenkap: Anmälan till Vasaloppet

Gottnytt kära vänner
Oven n out

Så där ja.
Det var den julen och det nyåret. På ett sätt skönt att det är över för denna gång. På ett sätt lite sorligt att det gått så fort.

Julafton var lugn och för första gången i mitt liv var jag inte tillsammans med min familj. Konsitgt och annorlunda, men inte negativt. Jag T-man och hans mamma var här hemma hos oss. Så nu har jag även grejjat mitt första egna julbord. Den hemmagravade laxen gjorde susen. Och egenhändigt komponerade sillen. Och skinkan och ja...ni vet...allt det där som hör till och lite till.

Juldagen firades däremot med min familj. Nästan alla syskon på plats och lika rörigt och roligt som vanligt.

Och igår firade vi ett gott slut och ett gott nytt tillsammans med finaste A&A ch en massa härligt folk. Tman är fortfarande kvar hemma, och han kom med den bästa julklappen någonsin.

Vid julfrukosten sträcker han fram ett kort till mig. Till min förvåning eftersom vi sagt att vi inte skulle ge varandra ågot - utan istället köpa grejjer till hemmet och gå och äta en lyxbrunch. Jag öppnar och det står följande:


"Jag vet att det här halvåret har varit extra tungt för dig och mig, med tanke på det avstånd vi haft till varandra. Därför blir min julklapp till dig älskade Ögonblink att..."

sen fick jag lyfta på en liten lucka som han klistrat dit för att kunna läsa resten

"...jag får börja läsa termin två i stockholm"

Han kommer alltså hem i januari. Han har fått plats på PHS i Stockholm istället för kalla f***ing Umeå. Jag kunde inte få en bättre julklapp. Det finns bara ett förbehåll - och det är att han har en tenta kvar som han måste klara...den 16 januari. Klarar han den är allting cool.

Så han är iväg ikväll och pluggar med hjälp av poliskompis. Och här sitter jag och filar på 2009 års lista.

Det känns ganska bra just nu faktiskt.
Det kommer bli ett bra åe det här. Det känner jag på mig.

Jag väljer det.