Magiskt schleten
Redan onsdag. Fast det känns som jag har blivit typ tre år äldre på tre dagar. Känner mig lite schleten, hur nu det gick till så här nära inpå semestern...
Helgen var grym...lördagen inleddes med sovmorgon a´la looooong time, för att sen ut och cacha lite med bästaste Å i väntan på Coldplays konsert på Stadion. Vi hann med en varsin flaska bubbel, sushi, en hel del skitsnack och en massa garv innan dess också kan tilläggas.
Förbandet var ett par söta britter vid namn White lies. Jag gissar att de kommer slå igenom riktigt riktigt stort om 1-2 år - max. Hur bra som helst, rätt gengre idag (det är inte så udda att lyssna på den här typens musik längre). De behövde kanske tuffa till sig lite och jobba på att inte se skräckslagna ut...fast i och för sig...vem hade inte varit skräckslagen inför ett fullsatt stadion...
Hur som....Coldplay....ett ord...magiskt...redan innan Chris martin öppnat munnen var det i stort sett allsång...bandet kändes tajt, Chris röst höll hela vägen, även om jag saknade lite falsett ibland, de använde hela scenen och överraskade med aukustiskt mitt i folkhavet, ett gäng gula ballonger under "Yellow" och ja...allt såg så förbannat avslappnat och enkelt ut. Helt magiskt. Tack Å för biljetten! Jag vete sjutton om jag kan återbörda det med en Winnerbäcksbiljett...det blir liksom aldrig riktitg samma klass på något vis.
och efterfesten blev på Pub Anchor med mera öl, sång och skitsnack med vännerna som redan satt där och var lite så där Linus-på-linjen-berusade. Med andra ord rätt udnerhållande. Stämningen gjorde en djupdykning dock då ett slagsmål med en massa blod å tråkigt som utgång...och sen sa jag godnatt och åkte hem.
Och nu säger jag snart godnatt för idag...ska betala lite räkningar å fixa tvätt och sen blir det kudden.
Over n out dudes
