Ögonblink

Det är inget skämt det här med babyboomen 2008.  

Som jag skrev i min "Lista" där runt nyår, så känner jag inte mindre än 20 personer som blivit föräldrer under 2008. Och där jag känner både mamman och pappan...så räknas de som en person. Helt galet.

Jag gjorde även en liten lista på namn och det är alltifrån Theo och Thea, till Smilla, Juni, Embla, Nike och Elliot. Det är namn som andas tvåtusental tycker jag. Namn har väl alltid betytt något för föräldrarna, men många av dessa känns så extra genomtänkta. Kanske för att jag känner föräldrarna, kanske för att jag varit med under graditeten och hört namndisussionerna.  

Mina egna favvonamn på barn har ändrats. Jag hade två namn, men ett av dem föll bort då exet valde att döpa sitt barn till det. Men jag har två namn, ett pojknamn och ett flicknamn....som säkert kommer hålla i sig till den dagen då lillbäbisen ligger där i famnen och det inte alls stämmer överens.  

Nåväl.  

Jag träffade tre av dessa bäbisar igår. Ett tvillingpar på 7 veckor och sen en liten liten skrutt på 4 veckor. Och ja...det går väl inte sticka under stol med att livmoden tog ett litet skutt inom mig. Men ja...den dagen kommer såsmåningom för mig. Får man hoppas. Jag tar i alla fall lite för givet att jag ska kunna bli med barn och att allt ska gå så bra. Men man vet ju aldrig. Jag hoppas. Men man vet ju aldrig.  

Om en vecka ska jag vara vittne. Bästaste och äldsta vännen gifter sig och jag får äran att vara ett av två vittnen. Det är stort. Otroligt stort. Och vackert. Och ännu vackrare blir liksom bilden när brudens mage dessutom putar i sjunde månaden. Tala om lycka.  

Over n out dudes