Nöjd, glad och tom på samma gång

Hon satt där i sin vrå med sin chailatte. Hemmatillverkad med pulver från det enda stället som hade riktigt gott te. Hon satt och tittade på sin allahjärtansdag-present. Hon hade aldrig fått en sån fin present denna dag på året. Egentligen tyckte hon inte om alla hjärtans dag. Egentligen tycker hon att alla dagar på året borde vara som alla hjärtans dag, jämt. Alla borde alltid älska varandra, kärleken borde alltid hyllas.

Hon hade haft (nästan) tre helt underbara dagar tillsammans med Tman. Någonstans mellan moln sju och nio befann hon sig just nu. Han kom i tisdags kväll och kvällen och natten var ren catch-up-time. Men det kändes så jäkla skönt att det inte gått så långt mellan varven denna gång. Bara 9 dagar sen hon såg honom sist. Riktigt bra. Det gjorde att de liksom inte behövde börja om varje gång de sågs, utan bara vara. Onsdagen hade hon tagit ledigt från jobbet för att göra dagen till en födelsedagspresentdag (väldigt vad många egenpåhittade sammansatta ord det blev idag) Hon hade planerat hela dagen för Honom, då han fyllde år förra veckan. De startade med en brunch på hennes favvokafé i hemmatrakten, följt av en 2,5-timmars egen tur med företagets leksaker Segways (www.segway.se) som hon hade fått låna av sin bästa vd. Vädret hade varit helt perfekt för en heltur på Djurgården, och hon älskade att visa nya människor sin stad. Solen hade värmt så skönt mot husväggarna där det var lä, och Tman var helt lyrisk över turen. Men det är fortfarande februari och det innebär lite kyla...så efter segwayturen hade hon bokat in dem på centralbadet, men bubbelpool, simning, bastu, öl mm bara för att bli varma igen och mysa lite. Även detta väldigt uppskattat =) Och sedan avrundades dagen med hennes egenhändigt tillagade trerätters med vin och tilltugg. Det var en helt perfekt dag. Och Han verkade lika nöjd.

Dagen idag, denna alla hjärtans dag hade hon varit ledig halvdag. Vilket gjorde att de kunde sova länge, ligga och morgonmysa länge, äta en långsam frukost och bara vara tillsammans innan det var dags för jobb för hennes del och mer socialt liv för honom. Han hade ju ett gigantiskt kontaktnät även här i staden och alla ryckte i honom för att få sin beskärda del av tiden. Hon kände sig oerhört privilegiad som hade fått så mycket tid med honom. Och stolt. Hon var så stolt över att gå bredvid honom. En ny känsla för henne.

Och i morse fick hon en liten present. Något helt otippat som hon inte tänkte avslöja här. Men glädjen var enorm, och stoltheten ännu större. En otroligt fin gest. En otroligt fin present. Hon hade aldrig fått en sådan genomtänkt present förut på alla hjärtans dag. Och ännu bättre blev det just därför att hon inte hade förväntat sig någonting.

Dagen löpte på med jobb på eftermiddagen och nu på kvällen var det utemiddag med ett gäng av hans vänner. Hur kul som helst, och gott, och avslappnat. Opretto.

Nu däremot var hon ensam. Ensam med alla känslor, minnen och dofter.
En röst som ekar mellan väggarna
En doft som hägner kvar i luften
En varm grop i kudden
Ett skratt rakt in i hjärtat
En tanke rätt in i själen

Det kunde hon leva länge på.
Så länge som det krävdes tills de sågs nästa gång.

Han bodde hos en vän denna natt, och imorgon blev det antagligen ett avvink på centralen.
Urs, att skiljas är att dö en smula. Så är det ju.

Men ikväll tänkte hon grotta ned sig i dagboken, det varma täcket med en förnimmelse av Tman i sig och sen skulle hon sova gott och drömma sött. Hon var så nöjd, så uppfylld, och rofylld.

Det verkade som in någon hade hört henne.
Och det tackade hon för.
Det tackade hon ödmjukast för.

Kommentarer
Postat av: Anna

Kram :)

2008-02-15 @ 11:54:44
URL: http://annaceciliastrandberg.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0