Så där ja...

Då var utställningen riggad och klar. Och allt har faktiskt löpt på rätt bra. Fick en kväll hemma idag också, eller ja...jag var ju hemma runt åtta i alla fall och det är fortfarande framsteg. Jag fortsätter med det här att trappa ned =)

Men mest för att orka imorgon. Det ska bli så himla roligt att få partaja loss lite i goda vänner och kollegors lag. Ja, om jag inte har sagt det förr så har jag inte bara kollegor på jobbet, utan två handfull vänner också. Så det ska bli galet roligt. Nästan jämt ser jag fram emot att gå till jobbet för att få träffa dem.

Självklart är det så, att på ett företag med drygt 80 anställda så har man inte bra kontakt med alla, och framförallt....man kommer inte på got fot med alla. Man kan acceptera och välja att inte umgås osv, men kemin kan omöjligt fungera.Och de senaste dagarna/veckor har jag till min faktiska förvåning upptäckt en sådan person. Någon som jag tidigare inte haft någon närmare eller daglig kontakt, eller vare sig känt bu eller bä för, har nu tagit rejält ett kliv bakåt och nedåt på min skala i alla fall. Han har hånat, hunsat och varit...riktigt jävlig mot mig de senaste de senaste dagarna. Framförallt löjliggjort mig inför ett antal fler kollegor. Och det är såklart inget jag direkt uppskattar, men mest av allt blev jag faktiskt paff och undrar vad jag gjort för fel. Men, som tur är, jag är en vuxen människa och får därför själv välja vilja jag vill umgås med, nästan alltid. Och det är jag som har valet att låta det påverka mig eller inte. Jag väljer att tycka synd om honom som måste behandla andra illa för att själv må bra. Det är faktiskt synd om honom. Det är det valet jag gör i denna situation.

Well, det var en liten parentes som stört mig ett tag nu som blev ett litet utlägg.

Hur som.

Nu ska jag äntra badet som ångande väntar å ta hand om min stackars kropp. Efter ledigheten måste jag börja ta hand om den igen på riktigt. Komma igång med träning igen. Börja med att kpöa lite schyssta träningskläder och sen aktivera kortet igen. Det handlar ju bara om att bestämma sig, och jag har bestämt för att inte bry mig och vikt, puffmage, hängröv eller fluffarmar mer detta år. Jag tar det sen...på andra sidan skiftet. Men tills dess kan jag i alla fall ta hand om mina fossingar å ömma muskler.

På återhörande
Over n out, dudes

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0